Bäverdammar ökar inte harpestrisk – blöta miljöer gör det

Blöta miljöer kopplas till harpest hos hare

För jägare som passar hare under hösten är det framför allt den blöta miljön, inte bäverdammarna i sig, som pekas ut som en riskfaktor för harpest. Det visar en doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Lovisa Hökby, doktorand vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö i Umeå, försvarade avhandlingen The role of beavers and their wetlands for zoonotic pathogens: An assessment of risky habitats and habits den 23 oktober 2026. Studien bygger på vattenprover från bäverdammar och andra våtmarker i Sverige. Vattenprover, vävnad och avföring från bävrar testades för totalt 21 olika smittämnen, däribland bakterien som kan orsaka harpest.

Smittämnena förekom enligt SLU på liknande sätt i våtmarker oavsett om det fanns bäver där eller inte. De flesta undersökta bävrarna testade negativt för samtliga smittämnen.

Slutsatsen är att vatten i landskapet ökar infektionsrisken hos harar. En tänkbar förklaring är att även hararna smittats av mygg säger Lovisa Hökby, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och avhandlingens författare.

När fyndplatser för döda harar som testats för harpest analyserades kunde smittade harar kopplas till blötare miljöer. Hur många harar som ingick i analysen, eller vilka år och områden som omfattades, framgår inte av SLU:s nyhet.

När vi nu undersökt och utvärderat riskerna ser vi att bävern i Sverige inte tycks orsaka en ökad smittspridning säger Lovisa Hökby.

Harpest vanlig under harjakten

Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) orsakas harpest, eller tularemi, av bakterien Francisella tularensis. Sjukdomen drabbar främst harar och gnagare bland vilda djur, kan smitta människor och är vanligast under augusti–november. Den vanligaste smittvägen till människor är bett av infekterade myggor.

Harpest finns i stora delar av Sverige men är vanligast i Norrland. Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Bäverdammar har tidigare pekats ut som möjliga grogrunder för smittämnen och djurspridda sjukdomar som harpest. Avhandlingen genomfördes inom EU-projekten MERLIN och BEPREP inom Horizon Europe. SLU publicerade sin nyhet om avhandlingen den 12 oktober 2026.

SVA:s råd vid passning av hare

SVA rekommenderar att jägare alltid använder handskar vid passning av hare. Den som inte är van vid kniv bör dessutom använda stickskydd, exempelvis en brynjehandske.

Om mjälten är stor eller levern har vita prickar ska passningen avbrytas. Efter kontakt med en misstänkt smittad hare bör händerna tvättas noggrant och kniven rengöras, gärna med sprit eller annat desinfektionsmedel.

Misstänkta harpestförändringar hos en skjuten hare kan rapporteras via rapporteravilt.sva.se. Den som haft kontakt med en misstänkt smittad hare och får feber eller influensaliknande symtom bör kontakta sjukvården och berätta om harkontakten.

Enligt SVA är det mindre sannolikt att en hare som skjuts efter ett fullt drev med hund är sjuk i harpest, eftersom sjukdomsförloppet är snabbt. Det kan dock inte uteslutas.